Fykan, 31 maj 2020, Ramsvikslandet,
Sotenäset uti Bohuslän
en stilla vandring i Coronans tid.

Aimon Niklasson
text och foto



Fykan av "fyga"=ryka, och det gör det när det stormar!






Fykan, en av Bohusläns finaste slåtterängar och de är tyvärr ej många.
Berggrunden röd granit, näringsfattig men det finns skal i marken!







Vid vägen ner till Fykan växer flera fattigmarksarter som blodrot Potentilla erecta






Blåbär Vaccinium myrtillus hinner kanske mogna till midsommar?






Rumex acetocella kallar man ofta bergsyra men består egentligen av två olika underarter
som kallas bergsyra resp rödsyra som kan skiljas via bladens form.
Missade dock bladen men många vara rödsyra med mycket smala blad.







Lingon Vaccinium vitis-idaea brukar ju ligga steget. efter






Stagg Nardus stricta ser lite "egen" ut och djuren vill inte tugga i sig den. Små blommor som oftast
sitter i en rad och nog lättast att känna igen på hösten. Vita märken slingrar runt strået.







Luddlosta Bromus hordeaceus har knubbiga småax som nästan alla lostor.
Denna är den allra vanligaste. Om den har två sorters hår vid basen
så slipper man fundera på de andra. Syns fint i motljus.







Olvon Viburnum opulus
de yttre "blommorna" är inga riktiga blommor utan bara skyltning





Blodnäva Geranium sanguineum en vacker blomma som trivs med skal i marken






Strandglim Silene uniflora som det latinska namnet antyder så har den bara en enda blomma






Vildkaprifol Lonicera periclymenum, artepiteten syftar på att den klänger. Man skall skilja på
vildkaprifol och den odlade kaprifolen.







Trift Armeria maritima den "bohuslänska strandpilten", som också spridit sig längs våra vägkanter.






Hönsbär Cornus suecica, redan i begynnande frukt och lite ankommen.






Ängsull Eroiphorum angustifolium har ett tydligt stödblad till skillnad från kärrull som inte hittas
så ofta på Västkusten. Enligt Bohusfloran bara en aktuell lokal (1995) i Norra Bohuslän,
då den andra tidigare aktuella förstörts genom skogsavverkning.







Tuvull Eriophorum vaginatum kan bara räkna till ett!
Knopparna är viktig föda för tjädern tidigt under våren.







Svinrot (kornfibbla) Scorzonera humilis. När man kommer ner på slåtterängen så möts man
av flera hundra blommande svinrot vid denna tid på året. Bladen har linjära nerver
och ses ibland utan blommor i igenväxande gamla betesmarker. Enligt Linné hette den då
på bohuslänska svinblomster, fast kornfibbla som är ett annat namn klingar nog vackrare?







Svinrot (kornfibbla) Scorzonera humilis, den enskilda blomman har ofta inte kammat sig så väl
som vissa andra korgblommiga växter (:-).







Svinrot (kornfibbla) Scorzonera humilis, "den kan klockan och ser solen".






Knölsmörblomma Ranunculus bulbosus verkar ha ett bra år i år och man behöver inte bevisa artepitetet
för att artbestämma den. Kolla på de nedåtriktade foderbladen!
Risken att förväxla den med sydsmörblomma (2 aktuella fynd i Bohuslän) kan inte vara stor,
men hittar du en som är riktigt glansig och bladskaften inte är klart längre än bladskivan
med sina tre huvudflikar kanske du skall känna efter i marken. Men dra inte upp den!







Gökblomster Lychnis flos-cuculi. Vid Fykan hör man nästan alltid göken före midsommartid
när "blomma gök" blommar!







Gökblomster Lychnis flos-cuculi, nu ser man bikronan.






Hundkäx Anthriscus sylvestris, Harry Martinssons hundloka blommar tidigt!






Fykan, här slog vi med lie för 20 år sedan, vad är det vita?






... och ibland lite rosa, inte så högväxt!






Jo Kummin Carum carvi Redan i frukt. Smaka aldrig på flockblomstriga växter för att artbestämma dem.
Och vet du vad det är behöver du ju inte göra det. Några är ju mycket giftiga även i svensk natur.







Jordklöver Trifolium campestre har räfflat segel och småbladet i mitten med tydligt skaft.
Det senare har inte gullklöver som inte hittas så ofta i Bohuslän.







Teveronika Veroncia chamaedrys, har som alla veronikor 2 ståndare.






Törnskatan Lanius collurio flyger ända till tropiska Afrika och åter för att livnära sig på insekterna
som finns i denna miljö.







Plattstarr Carex disticha, en av många starrarter som förbigås av de flesta. Mycket vanlig på slåtterängen.
Axet känns som om det fanns en midja







Kärrtisteln Circium palustre med sina taggiga bladflikar.






Rundhagtorn Crataegus laevigata, har 2 pistiller (3) och glansiga rundtrubbiga blad.
Det finns en hel del ganska vanliga hybrider så inget lätt släkte som helhet.







Rundhagtorn Crataegus laevigata, typiska blad.






Strandkålen Crambe maritima vid Källeviken når man om man följer stigen mot väster, söder om boningshusen.
Den har funnits där i minst 30 år! Fast kanske inte samma individ.







Strandkålen Crambe maritima vid Källeviken när Evastina Blomgren och Sven Bergqvist fotade den
för omslaget till Sotenäsets flora 1991. Mitt något slitna exemplar i bokhyllan.







Bergslok Melica nutans finns intill Källeviken där det är lite rikare mark.






Krissla Inula salicina har ej fått sina gula solar ännu och finns mest på skalrik mark i Bohuslän.






Backglim Silene nutans som här somnat för dagen trivs också på kalk.






Vinbär Ribes sp. finns i ett stort bestånd i stenskravlet i vikens södra del.






Skogsvinbär Ribes spicatum, om man tittar närmare så
visar det sig vara det vi uppfattar som denna art och inte trädgårdsvinbär.







Fläcknycklar Dactylorhiza maculata dessa orchideer kallas oftast Jungfru Marie nycklar i de inventeringar
som gjorts och skogsnycklar är inte uppgivna från Sotenäset.
Tyvärr så minskar ängsnattviolen som tidigare fanns ganska rikligt på slåtterängen vid Fykan.







Granspiran Pedicularis sylvatica blommar rikligt i år.
Rödlistad men ganska vanlig i varje fall på Sotenäset.
Blomman uppåtriktad till skillnad från kärrspiran.







Rundsileshår Drosera rotundifolia finns ofta även i små myrfragment på berghällarna.
Där är ju inte tillgången på näring så stor utan tillskottet av insekter.
Hemkört så att säga!







Ältranunkel Ranunculus flammea växte i ett gränsdike med sina små blommor.
En minerare har varit framme och gjort ett mönster i ett av bladen.







Ängsmyskgräs Hierochloe odorata växte också vid diket.
Blommar tidigt i maj och kallas också majgräs.
Artepitetet odorata syftar på dess doft men är nog lite svagt som Coronatest.
Vår tidigare ordförande i BFiG Gunnar Weimarck skrev sin avhandling om dessa gräs.







Krattvitmossa Sphagnum centrale fann jag istället för granbräken som jag tidigare visats på av
Sven och Evastina i skogen vid SO hörnet av slåtterängen. Krattvitmossan är ovanlig i Bohuslän.
Om du kommit ända hit och vill läsa mer om Fykan och Grosshamn så är det utflyktsmål nr 54
i boken Botaniska utflykter i Bohuslän! Här finns mycket mer att uppleva och kanske upptäcka.
Vid Grosshamn finns en fältstation med ringmärkning av fåglar och fler rödlistade växter!
Utsikten inte att förglömma med Soteskären, Skägga och långt bort ofta i en hägring Väderöbod!







Copyright Aimon Niklasson och Botaniska föreningen i Göteborg.