Grosshamn, 4 juli 2020, Ramsvikslandet,
Sotenäset uti Bohuslän
en stilla vandring i Coronans tid samt ett stopp vid Klev.

Aimon Niklasson
text och foto



På väg till Grosshamn passerar jag en jordhög som ofta har en del "intressanta" växter att titta på,
så vi börjar där! Klevkorset. Mjölkört, "rallarrosen" Epilobium angustifolium blommar fint







Knylhavre Arrhenatherum elatius inkom troligen i samband med vallgräsodling men som påpekats av
Erik Ljungstrand och som stöds av Nils Hylander (Nordisk kärlväxtflora I)
så kan den vara ursprunglig vid kusten
Gräset lyser nu längs våra vägkanter i motljus som håret på en oklippt 2 åring







Praktkungljus Verbascum speciosum har spritt sig hit från Ulebergshamn
där den funnits längs vägen i många år. Gråbo i bakgrunden







Jätteloka Heracleum mantegazzianum har återkommit under senare år trots att den tagits bort varje år






Revfingerört Potentilla reptans snubblar man ibland på eftersom den har långa revor.
Den är inte så vanlig i Bohuslän men spridd här i Tossene socken







Äkta johannesört Hypericum perforatum blommar som bäst






Luddtåtel Holcus lanatus har blommat färdigt för i år






Kanadabinka Conyza canadensis sprider sig ofta på grusplaner och kommer från Nordamerika






Gulkämpar Plantaga maritima
följer våra vägar





En sliten större jordhumlehona Bombus terrestris söker näring i en kransblommig art. Vilken?






Pipdån Galeopsis tetrahit har en fyrkantig läpp och färgteckningen når ej flikens kant.
Toppdån som den likar har kluven mittflik (G. bifida)







Humlelusern Medicago lupulina, har tydligt mindre blomklasar jämfört med jordklöver
och senare spiralvrida frön







Korn Hordeum vulgare odlades kanske i åkern intill förra året?






Rödkörvel Torilis japonica, har ofta en rödlätt ton och frukt med små böjda borst/hår






Blåeld Echium vulgare gillar kalk och i Bohuslän är den vanligast längs kusterna






Gullusern Medicago sativa sp. falcata ovanlig i Bohuslän men har funnits på samma ställe
längs vägen mellan Hunnebostrand och avtagsvägen till Ramsvikslandet sedan 1937!
Kan också ses vid Sveriges mest öppnade bro vid Sotekanalen, där man ofta får vänta







Sjötåtel Deschampsia setacea. Efter parkeringen vid avtagsvägen till Grosshamn finns en liten våtmark
med denna art, som endast finns på Ramsvikslandet i Bohuslän enligt inventeringen.
"Seta" syftar på något som är borstlikt och nog ser tuvan ut som en slarvigt torkad uppochnervänd rakborste!!
Det är så man hittar den!







Sjötåtel Deschampsia setacea. Hittade bara 2 plantor i kanten men troligen finns det fler!
Sture Nilsson rapporterade denna art, som är sydlig i Sverige, första gången från Ramsvikslandet 1953.
För sin tid var den noggranna lokalangivelsen 1/2 km V Barnkolonien!







Ängsnattviol Platanthera bifolia ssp bifolia och loppstarr Carex pulicaris
växer i det lilla kalkpåverkade kärret öster om vägen nedanför backen mot Grosshamn.
Båda numera rödlistade







Myrlilja Narthecium ossifragum, blommade här
trots att den ju oftast förknippas med fattig myrmark i inlandet.







Rundsileshår Drosera rotundifolia, blommade också här.






Klockljung Erica tetralix typisk växt på kustnära myrmarker.
Redan Pehr Kalm 1746 tyckte att den växte "ymnogt i myrarna" på sin resa i norra Bohuslän
och så är det fortfarande. Därmed motsägande Linné som året innan skrivit
att den var sällsynt i Småland och Bohuslän (in paludibus caespitosis Smolandiae & Bahusiae rarius).







Strandmalört Artemisia maritima enligt Pehr Kalm (1742) "en ört som luktar ganska väl".
Trivs i yttersta kustbandet på ofta lertillblandade tuviga marsklandsliknande områden
som vid södra viken vid Grosshamn







Stagg Nardus stricta, rufsiga grästuvor med länge kvarstående egenartat spiralvridna ensida ax
som korna tycks ogilla.







Hartsros Rosa mollis doftar som namnet antyder och har rikligt med glandler på nypon och blad.
Mycket vanlig vid kusten







Sandstarr Carex arenaria, vanlig men bara vid yttre kustbandet och enligt Kalm
"dess rötter gingo i kors och tvärs av och an ned uti sanden.."







Skogsklöver Trifolium medium med smala blad, skaftad blomsamling och utdragna stipler .






Vårbrodd Anthoxanthum odoratum, blommar tidigt på våren men står kvar länge.






Darrgräs Briza media, kalkindiator som på norska kallas hjartegras.






Stallört Ononis spinosa ssp. hircina finns en stor samling i södra viken. Lukten inte angenäm.






Knutnarv Sagina nodosa lyser som vita stjärnor i ett grönt universum






Vresros Rosa rugosa spontanspridd via havet?






Salttåg Juncus gerardii Om du aldrig sett märkesflikarna hos denna art i en lupp,
så finns det mer att önska sig i livet. Ståndarknapparna är gula







Smultronklöver Trifolium fragiferum, är lättare att känna igen i frukt.






Stallört Ononis spinosa ssp. hircina en enstaka blomma.






Knutnarv Sagina nodosa om man kryper intill.






Gulmåra Galium verum Redan Kalm noterade att hästarna ej ville äta den






Rölleka alternativt Röllika Achillea millefolium tål att tittas på i luppen.






Dyveronika Veronica scutellata hittades i ett litet dike medan jag letade efter en mer sällsynt sak.
Fåblommiga klasar med långa fruktskaft och ofta bruna blad. Kanske lite anonym för de flesta?







Våtarv Stellaria media hittade jag i ett dike när jag letade efter sumparv som uppgivits från lokalen.
Blev först lite upphetsad men sen snopen när jag i kamerans sökare upptäckte
att den ju hade en hårrad längs blomskaftet.




Gråal Alnus incana finns längs Örekilsälven men har trolign spritts med militärfordon till Grosshamn
som ju varit ett militärt område.




Vildkaprifol Lonicera periclymenum Bohusläns landskapsblomma kallas lokalt för vrivrånge
eftersom den vrider sig motsols. Finns det någon som kan hitta en som vrider medsols?.




Sötbjörnbär Rubus plicatus Vårt vanligaste och kanske godaste björnbär får avsluta denna bildkavalkaden.
Kronblad fria från varandra, gröna knoppar och plisserade (veckade) blad
skiljer den från alla krypbjörnbär och de rejäla taggarna skiljer den från skogsbjörnbär.
De ger hopp om goda frukter i framtiden



Om du kommit ända hit och vill läsa mer om Fykan (se bildlänk nedan) och Grosshamn så är det utflyktsmål nr 54
i boken Botaniska utflykter i Bohuslän! Här finns mycket mer att uppleva och kanske upptäcka.
Vid Grosshamn finns en fältstation med ringmärkning av fåglar och fler rödlistade växter!
Utsikten inte att förglömma med Soteskären, Skägga och långt bort ofta i en hägring Väderöbod!







Copyright Aimon Niklasson och Botaniska föreningen i Göteborg.