Hemma hos alligatorn - från Everglades träskmarker

Föredrag på julmötet den 11 december 1998

Föredraget behandlade intryck från en resa till södra Florida som Eva företog tillsammans med sin make Johan. De tillbringade då två veckor i Everglades-området. Everglades är egentligen en mycket långsamt flytande flod, 80 km bred men bara 15 cm djup i genomsnitt. Den totala fallhöjden är 5 m, fördelat på en sträcka av 16 mil. Området kallas Pas-Hay-Okee på seminol vilket betyder “gräsfloden”; det “gräs” som avses är dock egentligen ett halvgräs, Cladium jamaicensis, som dominerar området. Här och var finns trädbevuxna öar, s.k. hammocks, vilka bildas där den underliggande kalkstenen är mindre nedvittrad. I våtare partier finns i stället “cypress”-träsk, dominerade av Taxodium distichum.

Ute i Cladium-havet får vi se en vit vattenlilja, Crinum americanum, liksom Sagittaria falcata och en ung alligator. På torrare mark växer tallskog (Pinus elliottivar. densa) som ofta brinner, varför undervegetationen är gles, här finns bl.a. palmetto (Serenoa repens) och kottepalmer (Zamia pumila). På trädöarna finns en artrik skog dominerad av tropiska, städsegröna träd och buskar. Här är mycket snårigt och oframkomligt, utom där spångar anlagts för besökande turister. Bland träden kan nämnas mahogny (Switenia mahogani, Meliaceae), “wild coffee” (Psychotria nervosa, Rubiaceae) och palmerna Sabal palmetto och Roystonea elata. Eken Quercus virginiana är den enda icke-tropiska arten i trädskiktet. Undervegetationen är rik med mycket lianer och epifyter; bland de senare utmärker sig särskilt bromeliaceerna.

I cypressträsken dominerar Taxodium insvept i slöjor av “spansk mossa” Tillandsia usneoides, men i torrare partier finns även andra träd, bl.a. Annona glabra (Annonaceae). Vi får se en vuxen alligator och vita ibisar, vilka liksom andra fåglar söker sig till träsken, vilka utgör skyddade områden där det p.g.a. fuktigheten sällan brinner. I torrare partier byggs efter hand videsnår upp, dominerade av Salix caroliniana. Vi får se niobandad bälta och både kalkongam och korpgam, vilka är ganska vanliga. Här finns även gott om andra fåglar som t.ex. flera olika häger- och natthägerarter och den säregna ormhalsfågeln.

Utmed havet växer mangroveträsk som domineras av tre olika mangrovearter, “röd” Rhizophora mangle (Rhizophoraceae, med styltrötter), “svart” Avicennia germinans (Avicenniaceae, med pneumatoforer) och “vit” Laguncularia racemosa (Combretaceae) som växer torrare än de båda andra. Här får vi se en tvättbjörn, liksom flamingo och rosenskedstork. På torrare, sandiga partier växer en kustskog med bl.a. Coccoloba uvifera (Polygonaceae) och en vackert gulblommig Hibiscus tiliaceus. Schinus terebinthifolius (Anacardiaceae) är införd från Sydamerika men har förvildat sig och blivit ett problem för den inhemska vegetationen. På badstranden växer kokospalm (Cocos nucifera) och ute i vattnet finns bruna pelikaner och flasknosdelfiner. På själva stranden får vi se en dolksvans (havslevande spindeldjur) och en död, torr blåsfisk, som dock trots detta tycktes smaka en pelikan. Vi gör också en sväng ut till Florida Keys, där Johan fick tillfälle att rädda en islom (!) som troligen flugit på en elektrisk ledning.

Vid den efterföljande frågestunden framkom bl.a. att Everglades blev nationalpark 1947 genom sammanslagning av ett antal mindre, äldre reservat. I “hammockarna” kan man bara ta sig fram på iordningställda stigar och spångar -- för övrigt är snåren oigenomträngliga. Det finns gott om myggor i området, speciellt i mangroven och detta kan vara nog så besvärande, däremot sägs alligatorerna vara ofarliga för människor... Bland större rovdjur finns här även puma och den sällsynta amerikanska krokodilen.


Detta är ett referat nedtecknat av föreningens sekreterare och sedan kontrollerat av föredragshållaren. De som trots det vill kommentera eventuella brister i innehållet bedes i första hand kontakta Botaniska Föreningen i Göteborg .

Tillbaka till andra föredrag


Botaniska föreningen i Göteborg