Flora Nordica

Föredrag av Thomas Karlsson den 20 maj 1999

Föredraget behandlade det pågående projektet Flora Nordica, som avser att ge ut en vetenskaplig flora över de nordiska länderna. Detta bokverk skall sammanfatta kunskapen om Nordens kärlväxter och peka ut (men ej nödvändigtvis lösa) kvarstående systematiska problem. Floran avser att vara komplett, d.v.s. omfatta alla de arter (även högst tillfälliga) som påträffats vilt växande i Norden, som här anses omfatta Sverige, Norge, Danmark, Finland, Island, Färöarna, Jan Mayen, Björnön och Svalbard, varför florans områdes således sträcker sig från den nemorala regionen till polaröknen.

Projektet påbörjades 1987 på initiativ av professor bergianus Bengt Jonsell och avsåg då att pågå i max tio år och utmynna i fyra band. Nu har tolv år gått och ännu har blott ett provtryck (med en del av Caryophyllaceae) utkommit. Planeringen avseende bandindelning har nyligen ändrats, så att man nu planerar att ge ut åtta volymer, varav den andra (sic!), omfattande Lycopodiaceae — Polygonaceae, väntas utkomma i år och den tredje nästa år. Den första volymen, omfattande inledningskapitlen kommer först senare.

Flora Nordica har haft sina föregångare, varav dock ingen blivit färdig. Det första försöket gjordes 1889 av Krok, som påbörjade utgivandet av en 12:e, mycket utökad, upplaga av Hartmans flora, men bara ett häfte om 128 sidor blev tryckt innan han tröttnade. Från 1922 till 1931 trycktes tre häften om totalt 410 sidor av Skandinaviens flora, författad av Holmberg, men arbetet avbröts genom författarens död. Så utkom 1953 första bandet av Hylanders Nordisk kärlväxtflora. Andra bandet trycktes 1966, varigenom sidantalet steg till 848, men även detta arbete blev avbrutet genom författarens död.

Det nuvarande floraprojektet är till skillnad från de tidigare ett utpräglat flerpersonersprojekt. Ledningsgruppen omfattar Bengt Jonsell och en ledande fackbotanist från varje nordiskt land. Åtta personer är avlönade av projektet för att sköta administration eller för omfattande författande, bl.a. Thomas själv. Specialkommittéer finns för bl.a. kartor, adventivväxter och kromosomtal, men också för mera komplicerade växtgrupper som Salix, Brassicaceae, Alchemilla, Potentilla, Viola m.m. Provinskontakter finns i alla floraprovinser inom Norden, vilka huvudsakligen kontrollerar utbredningsuppgifter och ekologisk karakteristik. Fyrtiofyra olika nordiska författare medverkar i band 1, varav hälften svenskar. Bland de som skrivit mest kan, förutom Thomas själv, följande nämnas: Pertti Uotila, Knut Ib Christiansen, Reidar Elven, Tore Berg, Bengt Jonsell och Örjan Nilsson. För senare band har även utomnordiska författare anlitats.

Den aktuella checklistan över nordiska kärlväxter omfattar 185 familjer med 1145 släkten och 4589 arter samt ett större antal underarter, varieteter och hybrider, totalt 6230 olika taxa. Dessa siffror omfattar växter med högst olika historia, varför en indelning i olika grupper varit befogad. Grupp A omfattar bofasta taxa, vilka får fullständig behandling, grupp B tillfälliga taxa, vilka också behandlas fullständigt, men i liten stil, medan grupp C omfattar de sällsyntaste tillfälliga, vilka blott omnämnes kortfattat.

Floran kommer att innehålla text, kartor och illustrationer, det sist nämnda dock bara för vissa grupper. Textdelen kommer i normalfallet att omfatta växtens namn, beskrivning, kromosomtal, utbredning, ståndort och variation samt upplysningar om liknande arter. Nycklarna kommer att vara dikotoma, ta upp några få egenskaper samt i största möjliga utsträckning använda vegetativa karaktärer. På kartorna kommer olika symboler att användas för att ange om en art är vanlig eller sällsynt, bofast eller tillfällig, gammal eller nyinkommen, kvarlevande eller försvunnen inom varje floraprovins.

Ett antal exempel på växter som blivit uppmärksammade under projektet föredrogs, bl.a. gotlandsfräken (Equisetum x moorei) som dock ej har aktuella fynd. Inom trampörtsgruppen har en för vetenskapen ny underart, stolt trampört (Polygonum aviculare ssp. excelsius) upptäckts. Sumpnässla (Urtica kioviensis) har visat sig förekomma som inhemsk i Danmark.

Vid den efterföljande frågestunden framkom bl.a. att priset för floran ej torde bli allt för högt, då den utges av KVA och ej av något kommersiellt förlag. Referenser till goda avbildningar bör tas med.


Detta är ett referat nedtecknat av föreningens sekreterare utan föredragshållarens medverkan. De som vill kommentera eventuella brister i innehållet bedes därför i första hand kontakta Botaniska Föreningen i Göteborg .

Tillbaka till andra föredrag


Botaniska föreningen i Göteborg