Föredrag vid Botaniska Föreningens i Göteborg möte

fredagen den 28 oktober 2011 i “Botanhuset”

 

  Detta möte utgjordes av en “medlemmarnas afton”, varvid följande medlemmar i Föreningen förevisade digitala bilder och berättade om botaniska minnen från sommaren som gått: Eva Andersson, Pelle Dalberg, Kristoffer Hahn och Erik Ljungstrand.

 

  Eva Andersson inledde med att visa ett urval bilder från Föreningens exkursioner under år 2011, inledda med en miljöbild visande i gröngräset njutande botanister från Høvblege Bakker på Mön i Danmark. Från vårlöksexkursionen den 26 april fick vi se ängsvårlök Gagea pratensis vid Vallgraven, (vanlig) vårlök G. lutea från Hagakyrkan (med breda blad) samt lundvårlök G. spathacea från Annedalskyrkan (med vackert rundade kalkblad). Under violexkursionen den 1 maj hade Eva skådat ormbär Paris quadrifolia (i knopp), vårbrodd Anthoxanthum odoratum, underviol Viola mirabilis (med sköna, chasmogama vårblommor), blå­sippa Hepatica nobilis, hästhov Tussilago farfara, skogsfräken Equisetum sylvaticum, rariteten stenkras­sing Hornungia petraea, sandviol V. rupestris (i finaste blom), vårstarr Carex caryophyllea, backstarr C. ericetorum, sloknunneört Corydalis pumila, buskviol V. hirta (vackert blommande på sin enda lokal i Bo­huslän), vispstarr C. digitata samt gullpudra Chrysosplenium alternifolium, samtliga från norra Bohuslän. Exkursionen till Skändlaberget den 2 juni hade gett bl.a. vargtörel Euphorbia esula, backsmörblomma Ra­nunculus polyanthemos (vars foderblad just höll på att falla av), liten getväppling Anthyllis vulneraria ssp. vulneraria var. vulneraria, gråfibbla Pilosella officinarum s.str. (med tjusigt röda strimmor på utsidan av korgens ytterkronor), blekstarr Carex pallescens (med fruktgömmen som “såg ut som krusbär”) samt ängskavle Alopecurus pratensis i fin blom. Den 12 juni hade vi företagit en längre exkursion till några av Falbygdens rikkärr, varifrån Eva visade oss blåviolett- och vitblommig skogsvicker Vicia sylvatica, humle­blomster Geum rivale (i frukt), kärrsälting Triglochin palustre, tranbär Vaccinium oxycoccos (blommande på en mager tuva i rikkärret), flugblomster Ophrys insectifera och majviva Primula farinosa, de båda sist­nämnda från Skogastorpskärret. Långexkursionen till Mön 20–24 juni hade inletts redan på Själland med biblomster Ophrys apifera (en av två lokaler i Danmark, precis nyutslagen), strävlosta Bromus benekenii och skogskorn Hordelymus europaeus, de båda senare i Allindelille Fredskov, varefter vi från själva Mön fick skåda salepsrot Anacamptis pyramidalis (Danmarks enda lokal), honungsblomster Herminium mon­orchis, den undersköna rödsysslan Cephalanthera rubra, blåeld Echium vulgare (med besökande humla), skugghöljd skog av bok Fagus sylvatica, väddklint Centaurea scabiosa med besökande såväl sexfläckig (eller allmän) bastardsvärmare Zygaena filipendulae som klubbsprötad b. Z. minos, esparsett Onobrychis viciifolia (som har sin rikaste lokal i Norden på Mön), druvmålla Chenopodium chenopodioides (i blom; högst oväntat i juni!), varefter vi i Knudsskov på Själland under hemvägen såg rariteten sumpnässla Urtica kioviensis, som blott är känd från fyra lokaler i Norden, alla i Danmark. Den 4 juli hade Eva vid en segel­tur lagt till i Mollösunds gästhamn och upptäckt en ny art för Bohuslän: lundgamander Teucrium scoro­donia, absolut inte inhemsk, men ej heller planterad, kanske troligast inkommen med någon seglare från södra Norge, där den förekommer naturligt. Från Evas uppväxtsocken, Istorp, fick vi se brunröd daglilja Hemerocallis fulva (med en krabbspindel) samt silverstreckad pärlemorfjäril Argynnis paphia på hallon Rubus idaeus. Från exkursionen till Flateby Sandvik den 3 september visade Eva dikeslånke Callitriche stagnalis, sen ängsgentiana Gentianella amarella var. amarella samt kungälvsbjörnbär (eller naggbjörn­bär) Rubus lamprocaulos, varefter vi fick skåda ett urval av de växter som hade setts på Ruderatexkursio­nen den 24 september: hönshirs Echinochloa crus-galli, himmelsöga Lycianthes rantonnetii (syn. Sola­num r., var tyvärr borta vid exkursionen), kapkrusbär Physalis peruviana, ballongblomma Nicandra phy­salodes, jordärtskocka Helianthus tuberosus (med en blomfluga), tremastarblomma Tradescantia ´ an­dersoniana (på vilken en vårtbitare satt), drakmynta Physostegia virginiana (i full blom), grenig väggört Parietaria judaica (återkommen på Lilla Otterhällan), strävsolros Helianthus strumosus och guldtofsskiv­ling Phaeolepiota aurea, de bägge sistnämnda från Tagene soptipp på Hisingen.

  Pelle Dalberg tog så över och inledde med en blommande kvist av (han-)sälg Salix caprea om våren. Den därpå följande bilden av gyckelblomster Mimulus guttatus var tagen i Pelles egen trädgård, dit han flyttat in några exemplar av arten från dess förekomster vid Surte, vilka helt håller på att förstöras genom att E45 breddas. Pelle berättade att han hade samlat in tjugo spänner med gyckelblomster och försökt plantera ut dessa på 42 olika, till synes lämpliga ställen, men inget hade tagit sig, utom i hans trädgård i Nödinge. Nu i år har gyckelblomstret dykt upp vid en rondell i Surte, men då den troligen inte heller där har någon fram­tid har ungefär tjugo personer varit där och hämtat material till sina trädgårdar. På liknande sätt hade Pelle för några år sedan flyttat vingvial Lathyrus heterophyllus från Nols station, där den hotades av fullständigt utplånande vid stationens ombyggnad, till några andra platser i Ale kommun (den grävdes upp med gräv­maskin i Nol!); nu i sommar hade den blommat på tre av de ställen där den satts ut, vilket Pelle lät oss be­skåda. Fodergetruta (eller “getärt”) Galega orientalis hade upptäckts vid Sålanda i fjol, där den liksom på några andra ställen i landet har spritt sig efter odling och synes vara outrotlig; i år har Pelle även hittat den vid Bohus gamla djurpark. Ett annat fynd var honungsfacelia Phacelia tanacetifolia, som har dykt upp på två små “ängsmarker”, möjligen avsiktligt insådd; den odlas både som bi- och viltfoder. Vi såg en skön bild av skirmossa Hookeria lucens, som upptäckts på en ny lokal i år; Pelle sade att den fanns på fem oli­ka lokaler i “Aletrakten”, men då inkluderade han i detta även Öresjö i Hjärtum (!), förutom de välkända i Risveden, som t.ex. Ramdalen och Bergsjön. Pelle hade (som vanligt) företagit en resa upp till Varanger, på vägen dit hade han stannat till 11 km norr om Orsa och beundrat “Brännvinstallen”, en imponerande, gammal tall Pinus sylvestris med toppen i form av en “häxkvast”-liknande bildning. I Hälsingland hade han funnit torta Cicerbita alpina i vacker blom, dock ej (som han hade trott) på sin sydligaste lokal i Sveri­ge; den går ända ned till mellersta Värmland. Vid Vedabrons norra landfäste i Ångermanland blommade mjölkört Chamaenerion angustifolium vackert, och längre in i landskapet, i trakten av Kramfors hade Pelle äntligen fått se långskägg Usnea longissima hänga som girlander på gammelskogens granar; lokalen var relativt lätt tillgänglig från väg, något han hade önskat sig då han frågat efter lämpliga förekomster för ett besök. I Pite lappmark, nära Arjeplog, hade “rysshuvuden”, alltså stora, kraftiga tuvor av styltstarr Carex juncella beskådats; möjligen kallas de så emedan de erinrar om ryska pälsmössor? Vid Kilpisjärvi i norra Finland hade Pelle tagit en båt över sjön för att vandra till Treriksröset, där bilderna klart visade att det inte rådde någon brist på mygg vid besökstillfället. En vacker blomma i norra Finland var åkerbär Rubus arcti­cus, men den bär sällan bär i dessa trakter. Över i Norge fick vi se Altaälvens kanjon, med höga stup och rasbranter, men även av fjällbjörkmätare Epirrita autumnata nästan helt dödad krattskog av fjällbjörk Be­tula pubescens ssp. tortuosa. Uppe vid Nordkap skulle Pelle ha visat “midnattssolen”, men den var vid detta tillfälle skymd av moln; ljusstrålar “silade” dock ned mellan dessa, vackert var det i alla händelser. Vid de arktiska havsstränderna hade Pelle funnit arktisk strandvial Lathyrus japonicus ssp. japonicus och ostronört Mertensia maritima, bägge i vacker blom, och vid Trollholmssund hade han besökt “raukarna” (höga pelarformade kalkklippor, deras bildningshistoria lär dock vara en annan än hos Östersjöns “äkta” raukar), där fjällspring (eller “grönbräken”) Asplenium viride växte bland fjällsippa Dryas octopetala och nordkråkbär Empetrum hermaphroditum. Vi fick se en utsiktsbild vid den slingrande vägen mot Berlevåg över Varangerhalvön, där vi kunde konstatera att det är ont om skog. Vid vägkanten blommade mörk fjäll­vedel Astragalus alpinus ssp. arcticus, och då man kom ned till havet skådades rundkulliga berg och vid­sträckta, blöta myrar. Vi såg blommande kärrvial Lathyrus palustris, som uppe i “den höga norden” är en hel del vanligare än hos oss. Vid Kirkenes vilade sig renarna Rangifer tarandus utanför köpcentret “Spa­reland”. Pelle hade letat efter tanavallmo Papaver dahlianum ssp. dahlianum, men tyvärr endast hittat si­birisk vallmo P. croceum, som förekommer flerstädes, alltid förvildad från odling. Likaså förvildad, men långt från trädgårdar, hade han funnit rabarber Rheum ´ rhabarbarum, vackert blommande på igenväxan­de ängsmark. Vi fick även se grön nysrot Veratrum album ssp. lobelianum och jättegräslök Allium schoe­noprasum ssp. sibiricum sida vid sida; båda förekommer i Norden som inhemska blott i Ostfinnmarken. Nysroten hade blommat vackert, medan gräslöken blott hade stått i knopp. Andra vackra blomster här var hönsbär Chamaepericlymenum suecicum (syn. Cornus suecica) och brudborste Cirsium heterophyllum. Åter i Västergötland blommade klockgentiana Gentiana pneumonanthe, först visade oss Pelle en 35–40 år gammal bild där ganska rikligt med äggskal av alkonblåvinge Maculinea alcon kunde ses, sedan en knopp från i år, där åtminstone några ägg av denna hotade fjäril syntes. Efter en skogsbrand för några år sedan blommar ljungen Calluna vulgaris nu ovanligt rikligt över det tunna jordlagret, och i den äldre skog som ej blev lågornas rov ser vi knärot Goodyera repens blomma i täta mattor med vackert nätmönstrade blad; knärot är en art som det glädjande nog är ganska gott om i Risveden, tre nya lokaler har faktiskt hittats i år. Vid en torpvägg i Risveden blommar höstrudbeckia Rudbeckia laciniata och höstflox Phlox paniculata, på bordet framför ligger “drivor” av rödgul trumpetsvamp Cantharellus aurora (syn. C. lutescens) på tork; nog ser det ut att vara höst. Mogen havre Avena sativa står kvar i åkerkanten med ett daggskimrande spin­delnät, de gulbruna boklöven sitter ännu fast på grenarna, men örnbräken Pteridium aquilinum har vissnat, och hartsrosens Rosa mollis nypon är frostnupna; sommaren är definitivt slut för denna gång.

  Kristoffer Hahn fortsatte med att visa ett omfattande urval av “sina bästa bilder” sedan år 2007. Han in­ledde med blått och gult, teveronika Veronica chamaedrys och käringtand Lotus corniculatus, varefter vi fick se gökärt Lathyrus linifolius, gul näckros Nuphar luteum från “Ödledammen” i Slottsskogen, kors­kovall Melampyrum cristatum från Björkö, gullpudra från Jonsered, praktgulplister Galeobdolon luteum ssp. argentatum samt vårsköna Claytonia sibirica från övre Vitsippsdalen. Vi beundrade blommorna av smultron Fragaria vesca, svartkämpar Plantago lanceolata, blåeld och oxtunga Anchusa officinalis, alla från Öland, och granskade ett småvuxet individ av vad som förmodligen var kustarun Centaurium littora­le. Fler Ölandsväxter var ängsnattviol Platanthera bifolia ssp. bifolia och röd getväppling Anthyllis vulne­raria ssp. vulneraria var. coccinea, medan följande växter däremot kom från Jämtlands fjäll: stjärnbräcka Saxifraga stellaris, fjällviol Viola biflora, strålande vacker gullspira Pedicularis oederi, fjällbinka Erigeron uniflorus ssp. uniflorus samt den sällsynta fjällbruden Saxifraga cotyledon. Med käringtand och (vanlig) strandvial Lathyrus japonicus ssp. maritimus var vi tillbaka på västkusten, närmare bestämt på Rörö, vari­från även vildkaprifol Lonicera periclymenum, larven av makaonfjäril Papilio machaon (på strandkvanne Angelica archangelica ssp. littoralis) samt ostronört på dess numera sydligaste kvarlevande växtplats hos oss i Norden besågs. Vi fick skåda blåluzern Medicago sativa s.str., ullig kardborre Arctium tomentosum, vildmorot Daucus carota ssp. carota (med fokus på den högröda mittblomman) och blommande hästhov vid Polstjärnegatan, men då var vi inne på nästa vår, då även bladrosetterna av (ljust) kungsljus Verbascum thapsus hade kunnat ses på samma plats. Hålnunneört Corydalis cava sågs blomma i Vitsippsdalen, både med rödvioletta och gräddvita blommor, medan vätterosen Lathraea squamaria på samma lokal förekom i både rosa- och vitblommig form; den senare, f. nivea, är ytterst sällsynt. Kristoffer hade upptäckt förvildad lagerhägg Prunus laurocerasus på Hisingen, varifrån vi även skådade gullviva Primula veris och hybriden mellan apel och vildapel Malus domestica ´ sylvestris i vacker blom. Vårkorsört Senecio vernalis stod på samma vis i vackert flor, medan vi på ett avvikande humleblomster från Älgön kunde iaktta en relativt van­lig gallbildning. På denna fagra blomsterö skådades även blommande jungfrulin Polygala vulgaris, man­delblomma Saxifraga granulata, styvmorsviol Viola tricolor och kabbleka Caltha palustris i betesmarker­na på östra delen, där de landskapsvårdande kvigorna Bos taurus även kunde beses. Slåttergubbe Arnica montana beundrades av Kristoffer och Christoffer, medan en tämligen taggig tistel syntes vara krustistel Carduus crispus. Från en resa till Gotland fick vi skåda klöverärt Tetragonolobus maritimus, majviva, jo­hannesnycklar Orchis militaris, alvargräslök Allium schoenoprasum var. alvarense, pukvete Melampyrum arvense (från Fårö), krutbrännare Orchis ustulata, backklöver Trifolium montanum, lin Linum usitatissi­mum (eller möjligen klipplin L. austriacum?), vitullig ulltistel Onopordum acanthium omgiven av eldröd kornvallmo Papaver rhoeas, skogsnattviol Platanthera bifolia ssp. latiflora, baltisk marviol Cakile mariti­ma ssp. baltica samt en vidsträckt åker med mognande råg Secale cereale. Från Öland sågs en enda violett spikklubba Datura stramonium var. tatula f. mitis, en form utan taggar på frukterna, som torde ha funnits i odling där tidigare. Andra vackra blommor var backvial Lathyrus sylvestris, jordtistel Cirsium acaule och stallört Ononis arvensis, medan klängen av “stipelärt” Pisum sativum f. kanske snarare var dekorativa än bildsköna. Vi fick se färgreseda Reseda luteola från Eriksberg på Hisingen samt ett urval eftersommarväx­ter från Göteborgstrakten: vanlig ögontröst Euphrasia stricta var. brevipila, en utsökt bild av klockgentia­na rakt in i det öppna svalget av en blomma i bästa skick, ljungögontröst E. micrantha, öppnade frukter av fliknäva Geranium dissectum och blodnäva G. sanguineum, blommande kardvädd Dipsacus fullonum (på vilken blommorna kunde ses sitta i två tydliga ringar, en ovan och en under blomställningens överblomma­de del, medan knopparna återfanns såväl längst upp som ned), skogsklöver Trifolium medium, vitblommig nässelklocka Campanula trachelium f. floribus albis samt höggul ängskovall Melampyrum pratense var. hians. Vi fick se blommande dybläddra Utricularia intermedia, blad av hybriden mellan stor- och rundsi­leshår Drosera anglica ´ rotundifolia, samt ett blomhuvud av ljungsnärja Cuscuta epithymum ssp. epithy­mum från inre Västergötland. Nästa vår inleddes med bjärtröda honblommor av hassel Corylus avellana, vårfryle Luzula pilosa i hanblomningsfas samt blommande tuvull Eriophorum vaginatum, något många ej har sett, då den blommar så tidigt. Från en SBF-exkursion till den danska ön Bornholm visades knölgröe Poa bulbosa, teveronika, åkerviol Viola arvensis, vårvicker Vicia lathyroides, buskstjärnblomma Stellaria holostea, bornholmsk kustbaldersbrå Matricaria maritima var. retzii, vårvial Lathyrus sphaericus, murre­va Cymbalaria muralis, bolmört Hyoscyamus niger, kalmus Acorus calamus (i blom); de fem sistnämnda från Hammershus Ruin med omgivning. Ute på Ärtholmarna hade man lyckats återfinna den extrema rari­teten fågelfotsklöver Trifolium ornithopodioides, och åter på Bornholm beskådades stor vintergröna Vinca major, orangegul käringtand, glansnäva Geranium lucidum, skogslysing Lysimachia nemorum, strandvial, harris Sarothamnus scoparius, ögonpyrola Moneses uniflora (i förvånansvärt torr tallskog vid Dueodde), den håriga larven av spinnarfjärilen gräselefant Euthrix potatoria, luddvicker Vicia villosa ssp. villosa samt rågvallmo Papaver dubium ssp. dubium. Åter i Göteborgstrakten uppvisades getingblomster Geum rivale ´ urbanum, saronsnejlika Dianthus armeria (från Skytteskogsgatan), besksöta Solanum dulcamara (i fin frukt), hankorgar av malörtsambrosia Ambrosia artemisiifolia (nära Eriksberg), foderrödklöver Trifolium pratense var. sativum, taggiga frukter av vit spikklubba Datura stramonium var. stramonium, blommande (vanlig) nattskatta Solanum nigrum ssp. nigrum och besksöta, fagert ekorrkorn Hordeum jubatum, kråk­vicker Vicia cracca, en småvuxen solros Helianthus annuus i knopp (från Eriksberg), gulsporre Linaria vulgaris, ballongblomma, äkta hirs Panicum miliaceum, kapkrusbär, rödmålla Chenopodium rubrum, en ungplanta av häckberberis Berberis thunbergii, vissna fruktställningar av vägsenap Sisymbrium officinale, ung tysklönn Acer pseudoplatanus, halvpensé Viola tricolor ´ wittrockiana, raps Brassica napus var. na­pus samt mera blommande kapkrusbär. Ett “storfynd” som Kristoffer själv hade gjort var vit mursenap Diplotaxis erucoides, vid en nyanlagt cykelbana nedom Ramberget, med rätta ett av “huvudnumren” vid fjolårets Ruderatexkursion. Allmännare ruderatväxter var tomat Lycopersicon esculentum, äkta malört Ar­temisia absinthium (vid Bratteråsgatan), ballongblomma, hårgängel Galinsoga quadriradiata, en vitblom­mig form av mörkt kungsljus Verbascum nigrum f. floribus subalbis; den sågs även i sin “normala”, gu­la typ. Vi fick se opievallmo Papaver somniferum (i frukt), solros (med stor korg i tidig blom), kaukasiskt fetblad Phedimus spurius (på vilken den glandelhåriga bladkanten lätt anades), blåmossa (eller “falsk vit­mossa”) Leucobryum glaucum, högstammig bokskog på Hallandsåsen, tre fina fruktkroppar av röd flug­svamp Amanita muscaria, karakteristiska blad av olvon Viburnum opulus, ett hackspetthål (?) i stammen av en gran Picea abies, karljohanssvamp (eller stensopp) Boletus edulis, vitgul flugsvamp Amanita citrina, (vanlig) stensöta Polypodium vulgare, tranbärsblad, raspbjörnbär Rubus radula i frukt, blåbär Vaccinium myrtillus likaledes, mera bokskog, nu på Kullaberg, varifrån douglasgran Pseudotsuga menziesii, hassel (med nötter), blad av hjortron Rubus chamaemorus, hultbräken Phegopteris connectilis, klockljung Erica tetralix, fruktbärande lingon Vaccinium vitis-idaea, blommande ljung, sporkapselbärande skogsbjörnmos­sa Polytrichum formosum, kochenillav Cladonia coccifera (?) samt en annan bägarlav Cladonia sp. även visades. Vi skådade vildapel Malus sylvestris (med frukt), någon vitmossa Sphagnum sp. och normalfär­gad ängskovall, varefter följde ett antal ruderatväxter från Göteborgstrakten: passionsfrukt Passiflora edu­lis (funnen av Kristoffer i Mölnlycke), gossen i det gröna Adonis annua, kardvädd (nu i frukt), jätteloka Heracleum mantegazzianum (sammalunda) och blommande tomatillo Physalis philadelphica. Kristoffer visade slutligen blommande strandkål Crambe maritima, krattbokskog på nordöstra Kullaberg (ovan det s.k. “konstverket” som uppförts i naturreservatet), sjuprickig nyckelpiga Coccinella septempunctata, ett humleblomster med utsikt ut över Skälderviken samt utsikt ur en av Kullabergs grottor (ovisst vilken), var­till från årets Ruderatexkursion sågs jättepumpa Cucurbita maxima från Havskurens soptipp vid Uddeval­la samt pärleternell Anaphalis margaritacea från Munkegärde soptipp vid Kungälv.

  Erik Ljungstrand avslutade bildvisningen med ett drygt hundratal bilder, först blåsippa från mossexkursi­onen till Säveåns naturreservat, jordviva Primula vulgaris från den förvildade förekomsten vid Tjolöholm, makedonisk tall Pinus peuce (ett ungträd, upptäckt av Kjell Holmner i Delsjöterrängen), en groddplanta av skogslind Tilia cordata (något som förr ytterst sällan skådats, men uppträdde på flera ställen nu i år) samt östersjömaskros Taraxacum balticum från strandängarna vid Båtafjorden i Halland. Ett etiolerat individ av glansbräken Asplenium adiantum-nigrum visade sig växa djupt inne i en trång grotta på Kullabergs sydsi­da som efter upptäckaren kallats “Ljungstrands avgrund”; även mynningen visades. Uti Sunnerbo härad i sydvästra Småland blommade sandlupin Lupinus nootkatensis, och på Kinnekulle hade en ny förekomst av uddbräken Polystichum aculeatum upptäckts, alldeles intill en välanvänd led. Ännu en lokal för vit mur­senap hade upptäckts av sekreterarens mor Ingrid i kanten av Vasaparken, och därefter hade Erik själv sett den på Backaplan som ny för Bohuslän. Under exkursionen till Mön hade man på vägen dit, på Själland, tittat på skråpsnyltrot Orobanche flava, som här på sin enda kända lokal i Norden parasiterar på pestskråp Petasites hybridus – det är kanske en god idé att titta närmare mellan bladen i pestskråpsbestånden även i Sverige? På järnvägsstationen vid Hedehusene hade styvgröe Catapodium rigidum och spädnörel Minu­artia hybrida låtit sig beses, varefter biblomstret i trakten av Roskilde hade setts i blom samma dag som flugblomstret i Allindelille Fredskov, något som sällan torde inträffa; biblomstret var precis nyutslaget och flugblomstret nästan helt överblommat, dock inte mer än att vi fick se en grävstekel på besök (sannolikt en Argogorytes mystaceus). Detta är Danmarks enda kända lokal för flugblomster, varför biblomstret, som ju har två förekomster, är “vanligare” i vårt södra grannland. Från själva Mön skådades salepsrot, storsyssla Cephalanthera damasonium, honungsblomster, rödsyssla, sandluzern Medicago minima, esparsett, druv­målla (egentligen på Nyord), väggört Parietaria officinalis, kantig fetknopp Sedum sexangulare samt från återresan över Själland sumpnässla och englandsnycklar Dactylorhiza praetermissa; flertalet dock redan visade av Eva. På vägen till Botanikdagarna i sydvästra Uppland hade ett skogsbrandfält vid Ärla i Söder­manland besökts för att studera brandnäva Geranium lanuginosum och svedjenäva G. bohemicum, vilka bägge hade kommit upp rikligt efter branden. Från själva Botanikdagarna visades brödranejlika Dianthus carthusianorum och nonnea Nonea versicolor, varefter Erik under Föreningens exkursion ut till Mollön hade funnit röd andmat Lemna turionifera som ny för Bohuslän; tyvärr något för sent för att komma med i floran. Från den närbelägna Bråtön visades Tore Mattssons båda björnbärsfynd: franskt björnbär Rubus gillotii och knölbjörnbär R. tuberculatus, den förra mörkt rosa-, den senare vitblommig. Inne i Mollösund tillkom det ännu obeskrivna “mollösundsbjörnbäret” Rubus oredssonii ined. Tillsammans med “Skåne­gruppen” hade vid en tvåveckors resa upp genom Norge Erik sett bl.a. skäggklocka Campanula barbata, skredvallmo Papaver radicatum ssp. relictum (på Gilafjell), tabergsspring (eller “brunbräken”) Aspleni­um adulterinum och den ännu obeskrivna “serpentinbräken” A. paracuneifolium ined. (på serpentinberg i Sunnmöre), norddalsdaggkåpa Alchemilla semidivisa (på dess locus classicus, också i Sunnmöre), men den största sensationen var att de lyckats påträffa lidbräken Dryopteris willeana ined., en i dessa delar av Norge endemisk art som det visat sig vara ytterst svårt att få fram uppgifter om – nästan ingen verkade veta något om denna ormbunke. På ön Godøya utanför Ålesund sågs irländsk granspira Pedicularis sylvatica ssp. hibernica, atlanttåg Juncus bulbosus ssp. kochii samt mörebjörnbär Rubus echinatus, den sistnämnda dock endast i knopp. En tur över gränsen till Brunflo i Jämtland hade gett den nyupptäckta gullgentianan Gentiana lutea, som stod förvildad alldeles intill E14 vid Grytan; den blommade fint och verkade trivas på platsen. På ön Tautra ute i Trondheimsfjorden blommade norsk timjan Thymus praecox ssp. arcticus var. britannicus, och på ön Vega i Helgeland hade deltagarna äntligen fått se lokalendemen vegamåra Galium normanii ssp. normanii som endast förekommer just på denna ensliga ö; vi såg den både med frukt och i blom, och kunde konstatera att blommorna var vita, till skillnad från uppgiften i “MoStEr” (som är fel!). På Vegas västsida blommade fjällbruden vackert vid havsstranden, och på ön Tomma längre norrut hade man återbesökt lokalendemen smaloxel Sorbus lancifolia. Ytterligare en liten “avstickare” in i Sverige, till Tärna socken, hade gett skrednarv Arenaria norvegica tillsammans med grusnarv A. humifusa på ett ser­pentinfjäll “kloss intill” norska gränsen, ej långt från Krutvattnet, medan den från lokalen uppgivna opp­dalsbräckan Saxifraga ´ opdalensis föreföll tveksam, det verkade snarare röra sig om en avvikande form av knoppbräcka S. cernua. På det berömda blomsterfjället Rödingsnäset hade hundratals brudkullor Nig­ritella runei setts i skönaste blom, vartill även gölstarr Carex stenolepis påträffats på en myr i fjällbjörk­skogen nedanför. I en vägkant nära Västansjö blommade rikligt med kalt gyckelblomster Mimulus luteus, till skillnad från Pelles tidigare visade art utan glandelhår i blomställningen. På fjället Solvaagtind i Saltdal hade grönlandsstarr Carex scirpoidea återsetts, detta var länge den enda kända fyndorten i gamla världen; från Junkerdalsura strax nedanför fick vi se blommande och fruktbärande fjällkrassing Braya linearis. På Beiarnfjordens av tidvattnet torrlagda lerstrand syntes ytterst rikligt med en liten grågrön vattenväxt; det var endemen fjordrufse Tolypella normaniana, som i hela världen blott är känd från några fjordar i Nordland. Denna ettåriga sträfseväxt bar rikligt med såväl globuler (han-) som nukulor (honorgan) i sina rufsiga små huvuden. På strandklipporna intill sågs blommande blekgentiana Gentianella aurea, som inte på långt när är så sällsynt i Norge som hos oss. Den första växt vi fick se från Lunds Botaniska Förenings exkursion till Abisko som Erik hade lett, var skogsfru Epipogium aphyllum, som sedan gammalt är känd från trakten, men som av en deltagare hittades på en ny lokal. På fjället Jiebrentjårro norr om Tornejaure sågs finnlum­mer Diphasiastrum complanatum ssp. montellii och lappögontröst Euphrasia salisburgensis, längre inåt i dalgången mot nordöst krusbräken Cryptogramma crispa och polarsmörblomma Ranunculus sulphure­us, vilken senare här har sin enda kända svenska lokal. Fjället Låktatjåkka är mycket artrikt; här sågs bl.a. sotstarr Carex misandra, fjällbinka och svartbinka Erigeron humilis, dvärgstarr C. rufina samt staggstarr C. nardina, medan “Marmorbrottet” vid Abiskoätno hade gett alpstenbräken Cystopteris alpina på dolo­mit, något som även hade varit fallet på det underbara Lullehatjårro norr om “träsket”, där även sydbergs­fibbla Pilosella hyperborea, lämmelstarr C. macloviana och brokstarr C. bicolor hade noterats, åtskilligt annat att förtiga. Vädret hade varit gynnsamt under större delen av veckan och lyckligtvis medgivit en hel­dagstur till Nissuntjårro, där lappvallmo Papaver radicatum ssp. hyperboreum, raggdraba Draba subca­pitata (i frukt), polarstjärnblomma Stellaria longipes ssp. crassipes (två individ i blom!, det ena med såväl ståndare som pistill, det andra rent honligt; arten är gynodioik) samt tuvgröe Poa arctica ssp. caespitans (enda kända lokalen i Sverige) varit några av de mest efterlängtade växterna. Vid stigen till Luopakte hade lappblågull Polemonium acutiflorum blommat som vackrast, på fjället hade fjällarnika Arnica alpina ännu ej varit helt överblommad, och nere vid Stenbackens station hade blekgentianan upptäckts på en ny lokal. Katteråive (Riksgränsfjället) hade låtit oss beskåda kolstarr Carex holostoma på en oväntat lättillgänglig plats inom Sverige, på Råtjuvare hade fjällbruden blommat “som vattenfall av vita klasar” (lokalen är den enda kända i Torne lappmark), och nedom Kärketjårro stod grizzlybräckan Boykinia richardsonii i blom; den är egentligen endem i Alaska, men förekommer här inplanterad och förvildad. Inne i Kärkevagge sågs rensvingel Festuca prolifera på sin enda kända lokal i vårt land, vilket fick avsluta Abiskoexkursionen. På hemvägen ned genom Sverige hade vägnejlikrot Geum macrophyllum ssp. perincicsum setts i Norrbotten, amerikansk trolldruva Actaea rubra (både med vita och med röda bär) på Pitholmen, rankspenap Hablitzia tamnoides vid Harg i Uppland samt berglök (“kantlök”) Allium montanum vid Håbol i Dalsland. Vi fick se myrbräcka Saxifraga hirculus från Sjöängen och stor ögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. rostkovia­na från Skogastorpskärret i inre Västergötland. En resa ned till sydvästra Skåne hade gett (vild) naverlönn Acer campestre (var. hebecarpum) på Naverbacken i Svedala, strimvicker Vicia pannonica ssp. striata vid Bolmers högar i Mellan-Grevie, röd andmat på en nyupptäckt lokal (i samma socken), småtörel Euphorbia exigua tillsammans med rödmire Anagallis arvensis i en artrik åkerkant (sammaledes), “extremrariteten” brunkrissla Inula conyzae på dess enda kända nutida svenska lokal, en liten kulle invid en smärre damm, strikt hemlighållen av upptäckarna, men nu “avslöjad”, underskönt blommande praktnejlika Dianthus su­perbus vid Stavstens udde, läkemalva Althaea officinalis på en vassrik strandäng i Falsterbo, upptäckt i fjol och Sveriges enda kända förekomst på naturlig ståndort, vildselleri Apium graveolens på Norra Badreveln i Skanör (återfunnen av Erik i fjol), stinkmålla Chenopodium vulvaria på Västergatan inne i Skanör, sand­målla Atriplex laciniata (syn. A. sabulosa) vid Nyhamnsläge på Kullen, vildpäron Pyrus pyraster (i frukt) och dansk stensöta Polypodium interjectum vid Norra Strandvägen i Mölle, mycket annat att förtiga. Ute på Tjörn hade en rik förekomst med järnört Verbena officinalis återbesökts, vid Torsviken på Hisingen ha­de Erik upptäckt en ny lokal för tyskros Rosa elliptica ssp. elliptica, på Lilla Otterhällan hade han återfun­nit grenig väggört (ej alls sedd i fjol), och ute på Tagene soptipp hade såväl ekmålla Chenopodium botrys som gatmålla C. murale låtit visa sig, den sistnämnda för första gången på mycket länge i Bohuslän. Fjol­årets fynd av strävsolros (då dock ej artbestämd) hade även i år blommat rikligt och vackert därstädes, och på Havskurens soptipp hade sidenört Asclepias syriaca hittats som helt ny för Bohuslän. Sören Svensson hade funnit grekvädd Knautia macedonica ute på Munkegärde soptipp, och samma dag som “Bohusläns Flora” presenterades i Uddevalla, lördag 10 september, hade Erik funnit ytterligare en ny art för landska­pet, den femte sedan floran oåterkalleligen lämnades till trycket, på Havskuren: himmelsöga, vilken kunnat uppvisas i samband med florans “släppkalas”. Vi såg tomatillo från en nyinsådd gräsplan vid Nödinge, praktklocka Platycodon grandiflorus och tistelgullfrö Xanthium spinosum från Örebrotrakten (den senare funnen av Erik som ny för Närke), varefter ett flertal “höjdpunkter” från Adventivexkursionen i Uppland presenterades: guldäxing Lamarckia aurea (andra fyndet i Sverige), harmelbuske Peganum harmala, san­nolik pompelmus Citrus cf. maxima, bärsumak Rhus coriaria, granatäpple Punica granatum samt indian­spikklubba Datura wrightii (alla från Eds soptipp), vartill så kom mjölkklocka Campanula lactiflora och stor drakblomma Dracocephalum sibiricum från Hovgårdens soptipp. Än mera “avancerat” var dock en växt man hade sett dagen därpå, musselblomma Pistia stratiotes, som “simmade” bland andmaten i sjön Ravalen, sannolikt utslängd ur något akvarium, men rikligt självförökande. På Gålö utanför Södertörn sågs mellanhästsvans Hippuris ´ lanceolata, återfunnen på en lokal från gamle Thedenius’ tid, och inne på en kyrkogård vid Älta växte en taggpimpinell Acaena sp.; dessa lokaler visades av Henry Gudmundson. Åter vid Örebro sågs miniatyrsolros Helianthus debilis ssp. cucumerifolius, en hos oss ytterst sällsynt ruderat­växt. Under vår Ruderatexkursion hade svartöga Thunbergia alata visats på Munkegärde, liksom fjolårets drakmynta (då upptäckt som ny för Bohuslän av Owe Nilsson) som nu hade blommat som bäst. Stannum hade bjudit på durra Sorghum bicolor på en sopsandhög, och på Tagene hade Birgitta Alfredsson funnit perumalva Fuertesimalva peruviana som ny för Bohuslän mitt under exkursionen. Under en resa ned till Själland med Finn Skovgaard hade raggträjon Dryopteris affinis beskådats på sin enda kända lokal på ön, upptäckt på senhösten 2010 av en uppmärksam dansk botanist. I Kallerup Grusgrav hade gullsolros Heli­anthus decapetalus och getruta Galega officinalis skådats, på järnvägsterrängen i och kring Köpenhamn bl.a. borstsprötfibbla Crepis foetida ssp. rhoeadifolia, luddknytling Herniaria hirsuta, “medelhavsnörel” Minuartia cf. mediterranea (fast på bilden såg man mest Åke Svensson ligga utsträckt ungefär i riktning mot Mekka, siktande på växten i fråga) samt curryeternell Helichrysum italicum (ny för Norden, givetvis funnen av Finn). Åter i Skåne hade på Filborna soptipp hittats blålupin Lupinus angustifolius (ej i blom), citronbasilika Ocimum basilicum var. citriodorum, klätt Agrostemma githago och gudaträd Ailanthus al­tissima (funnen av Gunilla Tochtermann). Under en dagsexpedition till Tofte massafabrik vid Oslofjorden hade skådats sandmalört Artemisia stelleriana (i ett grustag), njurvinda Dichondra micrantha och gulser­radella Ornithopus compressus. Vi fick en hälsning från hjorttungan Phyllitis scolopendrium vid Mönster på Onsalahalvön, som i år återfunnits i A. Hugo Magnussons “originalspricka” från år 1908, fick se hyb­riden mellan raggträjon och träjon Dryopteris affinis ´ filix-mas, vilken upptäckts av Erik på Kullaberg, ny för Sverige, beundrade glansbräken på den (två dagar efter att Eriks “monografiska artikel” utkom!) åter­funna förekomsten på Kortelshuvud samt fick se blommande järnek vid mitten av oktober i Bäckhallada­len på Österlen (se § 4 ovan), vilket fick avsluta bildkavalkaden.